Usein kysytyt kysymykset SV käännös

När man lägger upp fotografier, bilder eller texter på sin egen hemsida blir de tillgängliga för allmänheten, vilket kräver tillstånd. Upphovsrättsligt är det fråga om offentligt överföring av ett verk, vilket förutsätter tillstånd av rättsinnehavaren.

Ifall bilden eller texten är licenserad med en Creative Commons-licens som tillåter fri användning av materialet på nätet, kan bilden eller texten användas i enlighet med villkoren i CC-licensen. Ifall man använder en annan persons bild eller text ska man alltid i samband med den ange upphovsmannen: upphovsmannens namn och källa, dvs. varifrån du tagit bilden eller texten.

Under skolans fester framförs ofta verk som är skyddade av upphovsrätten, till exempel musikaliska verk eller skådespel. Även tal kan vara ett muntligt verk som är skyddat av upphovsrätten. För att spela in musik- och teaterföreställningar behövs det tillstånd både av upphovsmannen till verket som framförs, till exempel ett skådespel eller ett musikaliskt verk, och av de som framför verket. Därför är det oftast förbjudet att filma elevernas uppträdanden under skolans fester, om man inte bett om tillstånd av alla som uppträder och av verkens upphovsmän.

Användarvillkor för streamingtjänster tillåter oftast att tjänsten och dess innehåll enbart används för personligt bruk. Användningsvillkoren för tjänsterna avgör för vilket syfte och under vilka förhållanden tjänsten får användas. Användaren förbinder sig att följa användarvillkoren för tjänsten när de använder tjänsten.

Om poddsändningen lyssnas på i en sådan tjänst vars användningsvillkor tillåter att tjänsten endast används för personligt bruk, får poddsändningen inte lyssnas på i undervisningen. Undervisningsbruk är inte personligt bruk. Kontrollera tjänstens användningsvillkor före poddsändningen presenteras i undervisningen.

Ett utdrag från ett datorprogram eller videospel kan visas eleverna som en del av undervisningen i form av citat eller i illustrativt syfte.

Av offentliggjorda verk får man i enlighet med god sed ta citat. Det krävs inte tillstånd av upphovsmannen för att använda tillåtna citat. Citatet måste ha samband med den citerandes egen text eller det som behandlas i framställningen. Med andra ord ska citatet ha ett sakligt samband till den egna texten eller presentationen. När man använder citationsrätten kan man till exempel inte ta utdrag ur ett verk bara för att väcka intresse eller för att illustrera. Ett verk som enbart består av citat kan inte heller göras utan tillstånd. Avsikten med citatet är vanligtvis att med hjälp av ett exempel klarlägga eller åskådliggöra det ämne som behandlas. Längden på citatet eller ”omfattning som motiveras av ändamålet” har inte definierats i lagen, utan det måste alltid avgöras från fall till fall.

Sådana publicerade verk vars användningstillstånd inte alls finns till buds, får användas i illustrativt syfte inom undervisningen, förutsatt att användningen av verket äger rum vid ett tillfälle som riktar sig till en viss begränsad personkrets eller i en säker elektronisk miljö. Användning av till exempel en del av ett datorprogram eller ett videospel i illustrativt syfte inom undervisningen är därmed tillåtet. Man får använda en del eller ett utdrag av ett verk i illustrativt syfte inom undervisningen, vilket motsvarar ett citat.

När man citerar eller använder ett verk i illustrativt syfte inom undervisningen ska man nämna källan, det vill säga upphovsmannens namn och källverket.

Om det inte är fråga om citat som lagen tillåter eller användning av ett utdrag i illustrativt syfte krävs det tillstånd av rättsinnehavaren för att använda ett datorprogram eller videospel i undervisningen.

Idéerna bakom karaktärerna i sagoböcker, serietidningar, animationer och motsvarande är inte skyddade av upphovsrätten, men teckningar, serier och animationer som gjorts av dem är skyddade av upphovsrätten. Teckningarnas upphovsman har upphovsrätt till dessa bilder i både obearbetade eller bearbetad form. Man får inte direkt reproducera eller bearbeta någon annans verk utan tillstånd. Kända karaktärer är därtill ofta skyddade varumärken.

För privat bruk får man dock teckna eller måla även kända tecknade figurer. Under en lektion i bildkonst kan en elev för eget bruk teckna eller måla dylika tecknade figurer. Om man vill använda en teckning eller målning av en figur i något annat syfte, till exempel göra ett tryck av det och sälja det eller publicera det på nätet, kräver det tillstånd av rättsinnehavaren om det är fråga om en reproduktion eller bearbetning av en bild på en ritad figur.

Upphovsrätten ger en person som utför skapande arbete eller en konstnär ensamrätt att bestämma hur det verk hen skapat används. Exempelvis tecknade figurer får upphovsrättsligt skydd som bildkonstverk, och en figur kan även vara skyddad som varumärke.

Upphovsrätten skyddar inte idén så en tecknad figur kan användas som inspirationskälla och man kan till exempel teckna en ankfigur med kläder e.d., förutsatt att man inte direkt kopierar en figur som någon annan skapat. I dylika sammanhang ska man bedöma huruvida figurerna kan jämföras med de ursprungliga figurerna.

För privat bruk får man teckna eller måla också kända tecknade figurer, men att använda dem i annat syfte förutsätter vanligtvis rättsinnehavarens samtycke. Utan sådant samtycke får alltså teckningar eller målningar av figurerna inte till exempel tryckas på produkter för försäljning eller publiceras i tryckta skrifter eller på nätet.

När man publicerar material på nätet är det inte längre fråga om privat bruk enligt upphovsrättslagen. Ur en upphovsrättslig synvinkel är det fråga om framställning av ett verksexemplar och offentlig framställning, som bägge är upphovsmannens ensamrätter. Av den här orsaken krävs rättsinnehavarens tillstånd för att kopiera och publicera ett verk.

Att det inte finns copyrightmärke i anslutning till bilden betyder inte att bilden fritt får användas.

Ett copyrightmärke i anslutning till ett verk skapar ett antagande att verket är skyddat av upphovsrätt. Det är inte märket som skapar upphovsrätten. Upphovsrätten uppstår när verket skapas och tillfaller den person som har skapat verket. Registrering av verket eller andra åtgärder, t.ex. copyrightmärkning, behövs inte för att upphovsrätten ska börja gälla. Ett copyrightmärke kan ange vem som är rättsinnehavaren.

Längden på citatet eller ”omfattning som motiveras av ändamålet” har inte definierats i lagen, utan det måste alltid avgöras från fall till fall. Citatet måste ha samband med den citerandes egen text eller det som behandlas i framställningen. Avsikten med citatet är vanligtvis att med hjälp av ett exempel klarlägga den fråga som behandlas. I sådana fall kan citatet vara längre, om det är nödvändigt för att belysa frågan.

När man citerar någon måste man ange källan till citatet, dvs. oftast upphovsmannens namn och det verk som citatet hämtats ur.

Bilder får citeras i vetenskapliga framställningar, t.ex. examensarbeten eller i konsthistorisk forskning, samt i kritiska framställningar, t.ex. teater- eller bildkonstkritik. Bilden måste ha samband med texten och citatet måste vara befogat för att förklara eller illustrera framställningen. Det är dock inte möjligt att samla in bilder till en publikation genom att hänvisa till citaträtten.

Ett julkort som har gjorts av en elev kan mycket väl vara ett skyddat konstnärligt verk. I så fall behövs det tillstånd för att använda det. Om eleven är minderårig, måste man begära tillstånd av vårdnadshavaren.

Med stöd av upphovsrättslagen får man citera en annan persons text i den omfattning som motiveras av ändamålet förutsatt att information om upphovsmannen och källan är utmärkt enligt god sed. Citaträttens natur lämpar sig i allmänhet för att användas i vetenskapligt arbete, i samarbete med undervisning och när man kritiserar andra verk. Det är också möjligt att citera i andra sammanhang.

Det är enbart tillåtet att citera ett offentliggjort verk, det vill säga ett verk som upphovsmannen på ett eller annat sätt gjort tillgängligt för allmänheten. Citatet måste ha en saklig anknytning till den egna texten, där citatet används. Det ska alltså uppfylla den så kallade åberopandefunktionen.

Längden på citatet eller ”omfattning som motiveras av ändamålet” har inte definierats i lagen, utan det måste alltid avgöras från fall till fall. Man kan i allmänhet konstatera att ett citat inte kan vara särskilt långt, men inte heller så kort att det ger en felaktig uppfattning av verket som citeras.

När man citerar någon måste man komma ihåg att ange källan till citatet, dvs. oftast upphovsmannens namn och det verk som citatet hämtats ur.

Det är tillåtet att länka till innehåll som är fritt tillgängligt på nätet och som uppladdats med rättsinnehavarens tillstånd ifall länkningen sker på ett sätt som klart visar åt användaren att länken leder till en annan sida och ifall länkningen i övrigt följer god sed.

Användning och delning av studerandenas verk och fotografier förutsätter tillstånd av studeranden, och för minderårigas del, deras föräldrar. Upphovsrätten till verk som en studerande skapat hör alltid till studeranden.

Ett fotografi med personer som kan kännas igen är en personuppgift enligt personuppgiftslagen, vilket innebär att man behöver tillstånd av personerna i fotografiet för att kunna dela bilderna. Som utgångspunkt rekommenderas det att man använder en sluten grupp som enbart klassens studerande och deras föräldrar har tillgång till.

De flesta nättjänster har användningsvillkor som det lönar sig att läsa igenom noggrant innan man börjar använda sig av tjänsten. En serviceproducent kan till exempel i sina användningsvillkor överföra rättigheter till sig själv. Ifall en lärare sparar studerandenas arbeten på tjänsten ska hen därmed ha rätt att överlåta studerandenas rättigheter till en tredje part.

Den studerande har i allmänhet upphovsrätt till material som han/hon själv har gjort, såsom teckningar och skriftliga slutprov. Användning av sådana verk på till exempel skolans webbplats förutsätter den studerandes samtycke. Om eleven är minderårig, måste man begära tillstånd av vårdnadshavaren.

Ja. Det är tillåtet att göra direkta länkar på kursplattformen. Med en direkt länk avses en länk som leder direkt till den ursprungliga sidan där materialet finns. Studerandena kan titta på videor hemma hos sig. Videon som länkats till ska ha uppladdats lagligt på nätet

För att spela in musik- och teaterföreställningar behövs det oftast tillstånd både av upphovsmannen till verket som framförs, till exempel ett skådespel eller ett musikaliskt verk, och av den som framför verket.

För tillfällig inspelning av levande framträdanden av studerande eller lärare behövs inget tillstånd. En sådan inspelning får bara tillfälligt användas i undervisningen, till exempel för att bedöma eller reflektera över en elevs prestationer, inte för något annat ändamål. Du kan till exempel spela upp ett tillfälligt inspelat musikframförande under lektionen.

Om ett verk syns eller hörs på inspelningen, måste man skaffa tillstånd av verkets upphovsman eller annan rättighetshavare för att förmedla verket till allmänheten.

Om det går att känna igen personer på inspelningen, måste alla personer som går att identifiera ge tillstånd till att inspelningen förmedlas till allmänheten.

Att spara av-material som webbvideor, som skapats av en annan person, på till exempel en egen webbplats kräver tillstånd av rättsinnehavaren.

Det är tillåtet att skapa direkta länkar, så man kan till exempel länka till en YouTube-video som har uppladdats lagligt på nätet och som är tillgänglig vem som helst. Videons skapare kan också ha tillåtit att videon bäddas in på en annan webbplats.

Ja, det får man. Vid arrangemang som skolan anordnar och som ansluter till undervisning enligt läroplanen, kan man framföra levande musik eller spela upp musik från skiva.

Man kan inte använda Spotify-streamingtjänsten i undervisningen, eftersom användningsvillkoren för Spotify Free och Spotify Premium enbart tillåter personligt bruk av tjänsten. Att spela musik från Spotify på lektionen strider mot användningsvillkoren.

Man kan länka Spotify-spellistor till undervisningsmaterialet eller lärmiljön, men man kan inte lyssna på dem till exempel i klassrummet.

Den gällande upphovsrättslagen innehåller ingen reglering som direkt rör artificiell intelligens, dvs. lagstiftningen ger än så länge inget entydig svar på denna fråga. Om upphovspersonen redigerar sitt producerade innehåll med hjälp av artificiell intelligens tillräckligt mycket även själv, kan innehållet bli tillräckligt självständigt och originellt, varvid innehållet får upphovsrättsskydd. Detta innebär i praktiken att man delvis kan dra nytta av artificiell intelligens i skapandet av innehåll, men för att få upphovsrättsskydd måste det slutliga innehållet i huvudsak vara skapat av människan själv. Man kan till exempel hämta idéer ur artificiell intelligens för utformningen av ett framförande eller en tabell, förutsatt att artificiell intelligens inte utgör största delen av det slutliga innehållet.

Den gällande upphovsrättslagen innehåller inte någon reglering som direkt gäller artificiell intelligens, så det finns ingen sådan begränsning av upphovsrätten i lagstiftningen som klart skulle tillåta utnyttjandet av verk i användningen av artificiell intelligens utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Upphovsrättsinnehavaren har ensamrätt att bestämma om kopieringen av sitt verk och om hur man framställer exemplar att verket. När man matar in upphovsrättsskyddat innehåll i ett program för artificiell intelligens kan det vara fråga om kopiering eller framställning av exemplar. Därför måste man i princip ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd för användning.

Man bör också beakta att i användarvillkoren för program för artificiell intelligens tillskrivs användaren ofta ansvaret för innehåll som matas in i programmet. Användaren måste alltså själv se till att hen har det rätta tillståndet för att mata in och använda innehållet i programmet för artificiell intelligens och att hen inte bryter mot lagen genom att mata in innehåll. Detta kan till exempel innebära en situation där användaren skulle mata in i programmet innehåll som är upphovsrättskyddat eller skyddat av lagstiftning gällande affärshemligheter eller dataskydd.

©-märket är en internationell symbol som används framför upphovsmannens eller upphovsrättsinnehavarens namn i ett verk som är upphovsrättsligt skyddat. Genom att använda upphovsrättsmärke kan man ange vem som äger upphovsrättigheterna till verket. Att upphovsrätt ska uppkomma eller att skyddet kan fås förutsätter emellertid inte att ©-märke används. Att copyright eller ©-märket saknas från verket tar inte bort upphovrättsskyddet från verket som når verkströskeln. Upphovsrätten uppkommer och skyddet börjar gälla samtidigt som verket skapas och någon registrering eller annan åtgärd behövs inte.

Det finns inga vedertagna former för användning av ©-märket. Den vanligaste formen för att använda märket är Copyright © upphovsmannens eller upphovsrättsinnehavarens namn och det första utgivningsåret. Ordet copyright kan även utelämnas. Till exempel © Kopiosto rf 2023.

Upphovsrätten gäller under upphovsmannens levnadstid och 70 år efter slutet av hans eller hennes dödsår.

Skyddstider för gemensamt skapade verk räknas från slutet av dödsåret för den sist avlidna upphovsmannen. T.ex. skyddstiden för filmer räknas från dödsåret för den sist avlidna huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren eller kompositören till filmmusiken.

Man får kopiera några exemplar av ett verk för privat bruk.

Kopiering för undervisningsändamål i läroanstalter är inte i lagen avsett privat bruk och därför måste man ha tillstånd till det.

Att kopiera och ladda upp ett verk på nätet är inte privat bruk och för detta krävs tillstånd, till exempel om man vill lägga upp en bild eller en ritning som någon annan gjort på sin webbplats.

Upphovsrätten skyddar inte informationen, idéerna eller principerna i ett verk. Dessa kan utnyttjas för att skriva en egen text eller skapa ett annat verk.

För att bearbeta ett verk behöver man i regel upphovsmannens tillstånd. Man får skapa ett nytt verk i fri anslutning till ett annat verk utan samtycke från det ursprungliga verkets upphovsman. Märk väl att slutresultatet måste vara ett nytt självständigt och originellt verk som inte kan jämställas med det ursprungliga verket.